Är det inte lite konstigt.....?

Ja då sitter jag här igen då, var ett tag sen sist. Men man är ju en arbetande kvinna så det är inte så lustigt att man inte har tid för struntsaker längre. Eller struntsaker är det väl inte men jaa ni vet vad jag menar hoppas jag.
Tommy är på innebandy och Moa har lagt sig så det är tyst och skönt här hemma nu. Borde kanske ha lagt mig istället men jag hamnade här. Känner hur huvudvärken kommer smygandes och ska kanske sova så jag orkar med en arbetsdag imorgon men känner att sömnen lär inte infinna sig än och då är det bara jobbigt att ligga i sängen och försöka bli trött. Men när Tommy kommer om en liten stund följer jag nog med han ner i sängen och läser en stund och ser om det hjälper.

Imorgon blir vi ägare av en ny moppe...en som jag slipper springa igång och slå mig halvt fördärvad på! Ska bli skönt med något lättkört att ta sig till jobbet på. Nu tänker ni säkert att det vore bättre med körkort och ja, jag håller med men det kostar pengar och tar tid att skaffa så Tommy får börja så följer jag efter sen. Han har ju längre till jobbet så det är bäst att han får börja. Så håll i er när jag kommer, jag kan inte garantera er säkerhet, knappt min egen heller med den balansen jag har. I vinter åker jag inte en meter, så mycket kan jag lova iallafall.

Idag har jag kommit på att min dotter är lite av ett geni...hon klurade ut en sak i ett spel på datorn som jag inte ens hade klurat ut. Kan nog bli något av den damen i framtiden! Duktig på Wii är hon med. Bowlade mot mormor idag och det fattades bara 4 poäng så hade hon slagit tanten. Helt sanslöst vad det går fort med de små liven. Hon är snart tre och ett halvt men det känns som om man kom hem med henne igår från BB.

Igår kände jag mig duktig men på samma gång helt värdelös när jag gjorde en grej....är det inte konstigt att de känslorna kan komma samtidigt? Har ådragit mig ett uppdrag och när jag gjort vad jag är ålagd att göra så kändes allt så konstigt fel. Människor tjafsade och tjurade runt mig och så ska det egentligen inte behöva vara men ändå så måste det bli så för att det i slutändan ska bli rätt. Jag vet att jag är rätt för uppdraget om jag bara lär mig att inte vara så djävulskt känslig. Men tas det här vidare så får vi hoppas på att rätt blir rätt och inte fel.......Förlåt om jag svamlar men av vissa skäl ska man nog inte skriva för mycket om det hela!