Morgonstund....


Vem myntade uttrycket "Morgonstund har guld i mun"? Skulle bra gärna vilja veta vad den personen menade med det egentligen? Och lika med "Godmorgon", när hade man en god morgon sist egentligen? Man blir väckt tidigt eller så vaknar man på helt fel sida och är grinig hela dagen. Någon som känner igen sig eller är det bara jag som tycker så?

Ledigt idag då....får se vad denna dagen har att erbjuda. Lunch hos mamma blir det iallafall och sen får vi se vad som händer. Skulle behöva sortera och vika lite rentvätt, den börjar ta över hallen där uppe på övervåningen. Har insett att mitt lilla troll har växt lite med så många byxor har blivit för korta! Dags att plocka undan lite igen med andra ord.

Ska göra lite research med på en grej och se om jag har rätt eller fel på några punkter. Har jag fel får jag stå för det men har jag rätt är det några stycken som verkligen ska få veta var jag står. Jag är inte den personen som bråkar och krånglar egentligen men eftersom jag blir motad åt ett håll fast jag vill åt andra så måste jag ju stå på mig och ta reda på fakta, eller?

Nästa vecka börjar mina dagpass igen då...6 av 7 dagar är det jobb! Kul vecka att börja med...NOT! Men ja då vet alla vart jag är iallafall.







Snälla mamma...

Fick mail från min kära mamma idag. Ett sånt där som man ska skicka vidare men jag tänkte att eftersom jag inte har så många på maillistan så lägger jag in det här istället. Trist och onödigt kan kanske många tycka men jag tyckte den var fin och värd en tanke eller två....


En klapp på axeln

En dag bad en lärare sina elever att skriva ner namnen på sina klasskompisar på ett papper. Dom skulle sätta ett litet mellanrum mellan varje namn.
Sen bad hon eleverna tänka på det bästa dom kunde säga om varje person och skriva ner det under namnet. Det tog klassen resten av lektionen att göra det, och när dom skulle gå så lämnade dom sina lappar till läraren. På lördagen gjorde läraren en lista till varje elev där det stod vad dom andra hade sagt om dom, och på måndagen fick dom den.
Efter ett tag log eleverna. Är det verkligen sant viskades det. Jag visste inte att jag betydde så mycket för någon, och att dom gillar mig så mycket, var dom flesta kommentarerna.
Hon visste inte om dom visade eller diskuterade sina listor med sina föräldrar, men det gjorde inte så mycket. Uppgiften hade haft den effekt, hon hade önskat. Eleverna var tillfreds med sig själva och varandra. Gruppen arbetade vidare.
Många år senare blev en av eleverna dödad i Vietnam, och läraren deltog i begravningen. Hon hade aldrig sett en militär död i en kista. Han såg så fin och vuxen ut. Kyrkan var fylld med alla hans vänner och en efter en gick förbi kistan en sista gång. Läraren var den sista, som välsignade den döde i kistan. När hon står där, kommer en av soldaterna, som var med och bar kistan fram till henne. 'Var du Marks lärare?' Hon nickade 'ja.' Sen sa han: 'Mark pratade mycket om dig' Efter begravningen deltog dom flesta av Marks tidigare klasskamrater i en sammankomst. Marks mor och far var också där, dom ville gärna prata med hans tidigare lärare.
'Vi vill gärna visa dig något' sa hans far, medans han tog plånboken ur sin ficka.
'De hittade det här på Mark, då han blev dödad. Vi tänkte att du kanske skulle känna igen det här'. Han vek försiktigt ut två pappersbitar, papper som tydligen hade blivit ihoptejpat, pga. slitage alla de gånger det hade vikts ihop. Läraren visste utan att se på papperet, att det var det samma papper, som hon hade skrivet alla de fina orden klasskompisarna hade sagt om Mark. 'Tack för att du gjorde det här' sa Marks mor. 'Som du kan se, så var det värdefullt för Mark.' Marks kompisar samlades omkring henne, Charlie log snett och sa, 'jag har också kvar min lista, den ligger överst på skrivbordet hemma.' Chucks fru sa, 'Chuck ville ha det i vårt bröllopsalbum...' 'Jag har också kvar mitt, den ligger i min dagbok' sa Marilyn. Sen tog Vicky, en annan klasskompis, fram sin plånbok och visade sin lista för gruppen, och sa stolt. 'Jag har den alltid med mig, jag tror att vi alla har våra listor kvar.'
Då satte sig läraren sig ner och grät. Hon grät för Mark och alla hans vänner som aldrig skulle få se honom igen. Men log inom sig, stolt över sin gärning.

De flesta människor i dag uppför sig, som att dom har glömt att livet en dag tar slut. Ingen av oss vet när den dagen kommer. Så var snäll, berätta för dom du sätter pris på och tycker om, att dom är speciella, värdefulla och viktiga. Gör det ofta innan det är försent. Ett av sätten att göra det på, är att skicka det här vidare. Om du inte gör det så har du missat ännu en chans till att göra något fint för andra du värdesätter. Om du har fått det här, så är det för att en annan bryr sig om dig, samt att det är minst en person som tycker att du är värdefull. Skicka det här vidare. Visa att du bryr dig om dina kompisar. Kom ihåg, du skördar det du sår. Kom ihåg att du betyder något för någon! Hoppas din dag blir bra och speciell för du är värdefull...

Ja en sak är säker....alla är värda något i mina ögon och ni vet nog vilka ni är som gör mitt liv en smula bättre!

Nyfiken

Ja jag är en nyfiken människa och därför frågar jag nu..

Vilka är ni människor som är här inne och läser ibland? Vad tycker ni är intressant och vad skulle ni mer vilja läsa om?

Ena dagen är det nästan ingen som läser och nästa är det över 20 personer som varit inne och jaa då blir man som sagt nyfiken!

Gokväll

Jag känner mig en aningens mörbultad efter helgen! Fick hem en himla massa ved i lördags som jag staplat så fint i garaget...och mer finns av den varan som jag ska ta mig an i morgon, jag hoppas den mesta värken har gått över då! Man känner att man lever när varenda muskel i kroppen gör ont, men på samma gång är det skönt att känna att man faktiskt har muskler som fått jobba lite.

I fredags gjorde jag det omtalade eu-moppeprovet då...gick bra. Fick två fel men fick godkänt trots det. Slarvfel kan jag tycka! Vände i vanlig ordning fel på ett par siffror och det andra felet kommer jag inte ens ihåg så det var nog inget viktigt. Firade mitt godkänt med jobbarkompisarna på Harrys med en afterwork, men det blev dock lugnt för mig eftersom slutprovet på moppen var i lördagsförmiddag med en "uppkörning". Ett varv runt gocartbanan med koner på slutet, plankan och ett bromsprov. Så efter ett samtal med Transportstyrelsen imorgon kan jag nog tuta och köra!
Mamma och pappa var över i lördagskväll, vi bjöd på pizza och så bastade vi lite med tillhörande dricka. Nice som fasiken men trötta var vi efter allt slit och släp med veden. Så nu behöver vi inte frysa när vintern kommer...tror till och med att det räcker till nästa vinter!!

Höststäd

Något mörkt kanske men så här ser en mysig höstkväll ut! Och eftersom hösten nalkas har jag höststädat bloggen lite. Ut med det gamla och in med det nya brukar man ju säga. Jag har helt enkelt inte tid att läsa allt och skriva så mycket så jag har minskat ner på det mesta. That´s life....

1.54

Ja nattjobb är bra till mycket. Sånt man inte hinner med i pappersväg eller pluggväg kan man göra då för att få tiden att gå. Nu har jag suttit hur länge som helst och gjort mina tester inför fredagens äventyr. Har bara sluttestet kvar men det sparar jag till hjärnan är lite piggare. Nu känns den mest som fluffigt potatismos, så egentligen borde jag nog inte blogga heller för att undvika en massa blaj. Men några rader kan man ju inte undvika så här mitt i natten när man inte har annat för sig.
Annat som man kan roa sig med såhär på nattkröken är ju att tänka på livet och vilka konstiga vägar det kan ta ibland. Har hänt mycket sista tiden som har fått mig mer mörkrädd än vad jag var innan. Att folk kan tänka (eller inte tänka) och göra saker utan att förstå att det drabbar andra är för mig helt oförståeligt. Men i min värld blir allt bra en vacker dag och alla är snälla och glada....inget fel att drömma om det iallafall, eller?
Nu ska jag masa mig ner i soffan, dricka lite kaffe, om det fortfarande är varmt, och läsa några kapitel i min nya bok. Och så hoppas jag att det snart är dags att gå hem...längtar efter min säng!! 8.45 går jag av mitt skift....

Upprepning och att skriva av ska vara bra för att lära sig har jag hört!!


Ja som de flesta nu vet ska jag ta eu-moppekort och då var det tydligen så att man var så illa tvungen att plugga lite trafikregler och olika vägmärken för att kunna klara det hela. Och någonstans har jag hört att man ska upprepa och skriva det man läser för att bättre komma ihåg. Så då tänkte jag att jag skriver ner lite här, då har ju jag gjort både lite nytta och nöje på samma gång! Jo jag är knäpp det vet jag, men det bjuder jag på! Here goes....

Högerregeln; saknas vägmärken eller andra anvisningar skall du lämna trafik från höger företräde.

Väjningsplikt; Vägmärke och vägmarkering visar var väjningsplikt finns.

Stopplikt; Vägmärke och vägmarkering visar var stopplikt finns.

Huvudledsregeln; När du närmar dig en huvudled skall du lämna företräde. Du ser det på vägmärke/vägmarkering.
När du kör på huvudled, ser du det på vägmärket. Efter varje korsning skall ett nytt huvudledsmärke vara uppsatt. Ofta ser du vägmärket innan du upptäcker korsningen. Du måste ha uppsikt vid alla korsningar för alla ser inte dig!!

Utfartsregeln; när du kör ut på en väg från: bensinstation, parkeringsplats, gågata, gårdsgata, cykelbana, garage, fastighet, tomt, stig, äroväg, teränng, startar från vägkanten, vägrenen, måste du lämna företräde åt andra fordon på vägen.

Bussregeln; Där hastigheten är 50km/h eller lägre, måste förare som närmar sig busshålsplats, lämna företräde åt buss som ger tecken med körriktningsvisare.

Svängregler; Före sväng måste du lämna företräde åt mopedister, cyklister och gående som korsar den körbana du svänger in på. Du skall vara uppmärksam på den trafik som kommer bakom och vid sidan om dig. Titta vad som finns där innan du påbörjar en sväng. Vid vänstersväng måste du vara extra uppmärksam och lämna företräde åt mötande trafik.

Stopplikt; Vid vägmärket STOP måste du stanna helt och lämna företräde. Stanna vid stopplinjen. Saknas stopplinje (t.ex grusväg) skall du stanna där du ser och syns. Alla fordon skall stanna vid stopplinjen (även om de stannat tidigare i kö).

Och så står det lite till på papperet jag skulle lära mig utantill men det orkar jag inte skriva upp här, då dör ni ju av tristess! Om ni inte redan gjort det förstås.

Nu ska här pluggas vägmärken och trafikregler. På fredag ska jag till körskolan och se om kunskaperna har gått in i skallen eller inte. Haha, kan femtonåringarna så borde ju jag med kunna! Köra är ju inga problem, men köra lagligt kanske är det.....

Annars då? Jo livet leker med en som vanligt. I helgen var ju svägerskans 80-talsfest (trettioårsfirande). Vi hade svidat om och gjort oss så fina (läs fula) och drattade in vid sex i festlokalen. En massa glada människor kom inskuttandes efter oss och sen var festen i full gång med musik, mat och glada miner. Men med min vanliga otur så fick mitt huvud och min mage tuppjuck. Det ena ballade ur efter det andra och jag fick tyvär åka hem redan vid nio, inte ens fuller blev jag! Så medan de andra lekte lekar och blev berusade låg jag hemma med migrän och krääääktes och tyckte allmänt synd om mig själv. Att man aldrig lär sig hur man ska ta vara på sig själv innan man ger sig in i saker och ting. Har ju levt med mitt huvud sen jag var liten och borde vid det här laget ha lärt mig att mat, vila och vätska är A och O innan något roligt ska hända. Men i vanlig ordning så glömmer man bort någon sak och sen är det kört. Men men...bättre lycka nästa gång. De andra hade haft en helt ok kväll iallafall och det får man väl glädja sig åt. Bilder hann jag ju inte ta så många men ska försöka snika till mig lite kort från de andra som plåtade och lägga ut några smakprov här och på FB för de som vill se....Ser ni min fina åttiotalsfriss?

Hur ska vädrets makter ha det? Ena stunden sol och varmt och i nästa stund man kikar ut genom fönstret är det mulet och duggar! Man tappar ju lusten för det mesta nu när hösten knackar på. Hade stans lust och ork i morse när jag kom hem från jobbet. Hade tänkt att hålla igång massor eftersom jag inte ville sova men nu när vädret slagit om och det enda jag fått gjort är att tvätta så tappade jag all lust och ork! Blä för det här. Tur man har saker att se fram emot i helgen så man ser ljuset någonstans.
Japp på lördag ska jag på svägerskans 30årsfest med 80tals tema. Kan bli hur kul som helst och jag vet att jag kommer bli hur ful som helst. Ska bara hitta lite smink i modell pastell, för det hade man väl då va? Var ju inte så gammal under åttiotalet men en del minnen dyker upp när man googlar för att få tips och ideér till utstyrsel. Mammas glasögonbågar som såg ut som stora uggleögon (som hon givetvis slängt), hockeyfrillan, pastellfärgerna och hela familjens kännetecken, joggingoverallerna! Alla hade likadana. Jo det blir nog bra det här. Och älsklingen kommer bli så fin han med sin lånade utstyrsel. *fniss*
Mitt knä har förövrigt börjat krångla. Molande värk nästan hela tiden och när jag går i trappor så knakar det eller knastrar i det. Man kan säga att det låter som om man har nycklar i fickan som ligger och skaver lite fast man inte har det. Det kan väl inte vara så bra kanske....borde kanske ringa och kolla om det är värt att kolla upp det hela. Men har de på vårdcentralen verkligen tid för sånt här i influensatider? Eller kommer man typ prio tio på listan? Ja det lär märkas för har det inte blivit bättre imorgon ska jag ringa sjukvårdsupplysningen och om de tycker det är något att kolla upp får man snällt ringa vårdcentralen också.
Förkylningen har iallafall gått över på mig och de andra här hemma. Nyser gör jag titt som tätt men det kan bero på dammråttorna som gömmer sig lite här och var i hörnen. Men de ska vi råda bot på snart...snabeldraken kommer komma fram inom kort. Måste bli fint till helgen när älsklings systrar från metropolen Hallsberg kommer på besök. De ska sova här och gå på festen med oss.
Nej göra lite nytta nu kanske om man orkar! Kan ju inte sitta här hela dagen heller.....
Hmmm....bloggtorkan "Allan" har slagit till igen! Jag vill skriva men kommer inte på hur jag ska uttrycka mig numera. En del saker är bäst att ha osagt har jag lärt mig under tiden jag har varit bloggare. Har iallafall en massa som rör sig i skallen just nu....

Förövrigt är allt bra, alla är friska nu iallafall. Ingen har fått knorr på svansen och börjat nöffa. Skämt åsido, det är läskigt det där med influensan men ska jag vara ärlig så tror jag att det har förstorats upp lite mer än vad det kanske borde! Visst ska man gå ut med det mesta som har sagts i media osv...men att skicka ut papper till arbetsplatsen om att man ska tvätta händer, nysa och hosta i armvecket och att man ska stanna hemma när man är sjuk! Vad tror vår arbetsgivare om oss? Vi jobbar för tusan inom vården, inte går jag sjuk till jobbet eller hostar och nyser på min brukare och mina arbetskamrater! Handspriten används alltid flitigt av mig iallafall, dessutom har vi handskar att använda när det behövs.

Nattveckorna är här igen och det känns skönt för dagperioden den här gången var verkligen ingen höjdare. Kände mig som en rookie på nytt. Även om man kommer in i rutinerna snabbt så kändes det ändå fel på något vis, jag hann aldrig anpassa mig till att jobba dag. Var ständigt trött och hängig. Kan kanske bero på att hösten kommer och knackar en i ryggen...men iallafall så kändes det inget bra. Får se om man kan anpassa sig bättre till nästa dagperiod. Har ju iallafall fyra veckor på mig nu....

Snart färdig med min bok förresten och sprang på andra böcker av samma författare på nätet som kommer landa i min brevlåda inom ett par dagar. Kul att läsa böcker med anknytning till sina egna hemtrakter. Vårat fina Östergötland. Linköping med omnejd insvept i en spännande kriminalare, det låter väl va?
Ska faktiskt krypa ner i soffan här på jobbet och läsa ett kapitel eller två innan mina program på tv börjar vid halv ett.

Tidsfördriv


När katten är borta dansar mössen på borden sägs det ju och här hemma stämmer verkligen det. Så fort Moa har fastnat med sina leksaker eller glor på tv, får man smita undan för att kolla av datorn. Märker hon att man sitter här ska hon med spela, såklart. Egentligen gör väl inte det något, hon har ju lika mycket rätt att sitta här som jag. Men oftast när man sätter sig vill man göra en speciell sak och hinna slutföra det innan hon kommer.

Om några år kommer inte ens bloggvärlden gå säker tror jag...om det ens är populärt då! Hon har frågat många gånger vad jag skriver för nått och jag säger att jag skriver dagbok om vårat liv och då kontrar hon med att det ska minsann hon med göra när hon blir stor. Älsklingen min, blir stor alldeles för fort. Är det meningen att det ska gå så fort, kan man inte stanna tiden en stund?

Igår och idag har vi varit hemma, jag och Moa för hon har inte varit riktigt bra. Hon vaknade upp i söndags och var snorig och hostig så det var ju lika bra att vara hemma och kurera sig en stund. Jag själv har varit lite småsnuvig och hostig men värre har det inte blivit så imorgon blir det dagis och jobb som vanligt. Inget svineri här iallafall, för då borde vi väl ha blivit sämre de här dagarna.

Vill iallafall inte bli sämre för i helgen händer det en massa saker som jag verkligen inte vill missa. En kväll med bara min älskling och en fest för min kära superväninna som fyller år. Inget jämt dock men väl värt att fira eftersom vi missat ett antal födelsedagar genom åren då vi varit från varandra.

Nu ska jag låta lilltroll spela lite på min dator så jag kan lägga mig i min säng och läsa lite på min bok. Jag vill bli klar med den så jag kan fortsätta med en annan som jag har ligger på lager. Just nu läses iallafall Sommardöden av Mons Kallentoft. Gillar man svenska kriminalare och känner sig hemma i Östergötland är den väl värd att läsa.