Sundaymorning

Kortspel var det på agendan igår med Hallsbergare, Örebroare och så vi trogna Motalabor såklart.
Full rulle hela kvällen, ja till och med in på dagens datum. Strax efter ett tror jag sällskapet åkte. Och det är lika trist varenda gång de åker. Ibland önskar jag att vi bodde i samma stad allihopa så vi kunde umgås lite mer. Alla är så förbaskat trevliga. Fast de kanske inte tycker detsamma förstås. =)
Blev lite cider, godis och pizza som slank ner i magen igår så idag känner jag mig som en uppblåst gummidocka. Och det lär inte bli bättre då vi ska hem till mor och far på kalas i eftermiddag. Fika lär det bjudas på och jag kan bara inte låta bli mammas goda bullar och tårta måste man ju smaka eftersom det bjuds eller hur? Blir att ta på mjukisbyxor så man får plats med magen och allt innehåll. Och så säger jag som jag sagt så många gånger förr, imorgon börjar mitt nya liv. Ingen kommer att tro det men jag ska åtminstone försöka. Går på mina nattveckor nu så då kan jag faktiskt hinna med en promenad efter varje nattpass. Är precis lagom att knalla hem ju. lite över en timma tar det och om jag inte räknat helt fel så är det ca 6 kilometer därifrån och hem. Och då lär man ju sova gott sen när man kommer hem! Jag vet att jag varit inne på den här linjen förut och att det inte blivit något av det, därför lovar jag inget utan bara säger att det kan hända att jag går hem någon dag, kanske fler dagar.

Brukar ni drömma massor på nätterna?
Det har jag börjat göra sista tiden men kommer knappt ihåg vad jag drömt. Jag vaknar bara och vet att en himla massa konstiga saker har utspelat sig under natten i mitt huvud och det är mycket folk från förr som är med. Men i natt var det annorlunda, jag kommer ihåg nästan precis allt och jag kunde fortsätta drömmen när jag vaknade och somnade om. Det var som om jag tittade på en dramafilm där jag, S och Tommy var huvudrollsinnehavare. Det ena dramat avlöste det andra och när jag vaknade i morse var jag genomsvett och kudden blöt av mina tårar som trillat.
Det som stör mig är att jag gjorde något som jag verkligen inte skulle kunna göra i verkligheten mot den jag älskar mest av allt och att S, som jag inte umgåtts med på flera år var med.
S som har ett eget förhållande och en egen lycklig familj. Vi pratas inte ens vid idag utan kan bara slänga en och en annan kommentar till varandra på FB och morsa på varandra på stan.
Hjärnan är verkligen en konstig plats som kan få en att fundera en hel del. Varför just nu? Varför S? Och hur i hela friden ska man tolka detta? Vill mitt undermedvetna säga mig något??
Ja konstigt är det i alla fall och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Känns som om jag gjort fel men det var ju bara en dröm. Och det kommer definitivt inte hända i verkligheten! Ska berätta allt för Tommy så fort han behagar kliva ur sängen och se vad han har att säga om saken.
Nog om detta.....

Idag ska vi till kära mor och far längre bort på gatan för lite fika. Mamma fyllde år häromdagen. När mannen i huset kliver upp ska vi nog åka en sväng till blomaffären och se om vi hittar något fint. En blomma livar alltid upp och så kanske jag hittar något fint till trädgården med. Känns som om alla sätter blommor och grejar ute nu så jag tänkte att jag kan ju inte vara sämre. Sätta lite färg på vardagen kan vara bra. Men jag kan bara ha lättskötta blommor och blader för gröna fingrar har bara mamma och hon har nog med sitt egna blommeri och är nog inte villig att leka trädgårdsmästare hemma hos oss.
Nu måste jag se vad dottern gör där nere, det är alldeles för tyst för att det ska vara bra. Och så ska jag gå in i sovrummet och pussa lite på mannen i mitt liv.

Ha en fortsatt trevlig söndag...

Inga kommentarer:

Blogg listad på Bloggtoppen.se