Ja vad ska man säga...jag är glad att jag har de här två sötnosarna i mitt liv. De förgyller min tillvaro och om jag blir ledsen eller uttråkad så behöver jag bara tänka på dem! Älskar er av hela mitt hjärta. Puss puss

Finns ju givetvis andra som förgyller min tillvaro men man ska nog inte sätta in bilder på folk utan att prata med personen i fråga först. Men de som jag skriver om vet nog redan vilka ni är. Mina vänner och bekanta är ju rätt lätträknade. Puss på er med...sug åt er ordentligt!

Nu är det dags att fixa det sista innan det är dags att bege sig till jobbet igen. Men tack och lov så har man jour nu i två veckor. Och sen...dödspassen igen...alltså dagpassen! Har ingen lust och ork längre känner jag. Det är inget bra att stå still på samma ställe och inte ha några som helst ideer på hur man ska utvecklas som människa eller som grupp. Det är helt sanslöst dåligt att inte någon av de chefer som finns sett och hört hur dåligt våran grupp mår/har mått. Jag tycker det är rätt klart framlagt framför dem men nej då. Jaja, en sak är säker...jag tänker inte jobba med det här till döddagar iallafall. Synd att det ska vara så svårt att få ett nytt jobb...plugga skulle jag kunna tänka mig men det går inte så länge T stämplar. Nån måste ha en fast inkomst annars så får vi nog flytta till en etta med kokvrå och leva på knäckebröd och vatten. Man får leva på hoppet. Det ska ju vara det sista som lämnar en sägs det.

Gosa lite med familjen och sen bege sig till bussen och mitt andra hem då...ha det bäst alla och ta hand om er. Livet är kort, ta vara på det, imorgon kan de vara försent!