En helt vanlig torsdag vaknade jag upp till i morse. Halv åtta ville min kropp inte sova mer och det gjorde mig lite sur eftersom inte ens Moa var vaken. Jag brukar ju inte gå upp före henne, vad händer med mig?
Men det dröjde inte länge förrän hon slog upp sina blå och det var full rulle här i vårat bruma kråkslott. Först frukost sen ut och hämta ved i kylan. (Varför får alltid jag bära för?) Moa hjälpte så fint till att stapla den medans jag tände upp.
Sedan ner i tvättstugan, slå på en maskin tvätt och vika lite annan ren tvätt. Slog på en kanna kaffe till, (den tidiga morgonen kom igen senare och gjorde mig aptrött) sen fick jag sitta en liten stund vid datorn för att lägga över lite kort (rädda dem ifall datorn inte vill som jag vill).

Sedan blev det lunch, korvstroganoff och ris, men var visst inte så uppskattat, Moa ville hellre äta apelsin!
Hur gör man i ett sånt läge? Frukt är ju nyttigt men mat måste man ju med äta. Så jag fick i henne lite mat iallafall innan hon fick smaska apelsin.
Sedan blev det tvättstugan igen för att hänga lite tvätt. Och sedan fick det bli plock på mellanvåningen som har blivit någon slags krigszon med studsbollar till förbannelse (får skylla mig lite själv som köpte dem i ett svagt ögonblick på Jysk).
Och efter det var det som om hela kroppen skrek att nu får det vara bra för idag! Blev matt i hela kroppen och fick stans sprängande huvudvärk på det. Jag antar att min förkylning inte riktigt har lagt sig ännu och därför reagerar kroppen som den gör. Något annat kan jag liksom inte komma på.
Ja och sen kom älsklingen hem, vi åt kvällis, blodpudding och bacon, mumma för själen.
Hann umgås en stund sen var det dags för hans innebandy och för mig att slänga Moa i säng. Och nu så sitter jag här men ska alldeles straxt hämta nässprayen, en flaska vatten och min bok och lägga mig i sängen åter igen och hoppas på att jag inte är lika orkeslös imorgon då jag ska jobba.

Natti natti