Dagen före dagen D, ja enligt barnmorskans beräkningar iallafall och jag vill verkligen att det ska börja göra lite ont nu, att nått ska börja kännas. Inte bara att magen blir stenhård när jag rör på mig, det ska kännas också.
Ja visst är man lustig som verkligen sitter och önskar att man ska få djävulskt ont men jag vill verkligen inte gå över tiden, jag vill ha bebis nu. Önska kan man iallafall göra, vad som sen händer återstår att se.
Kan inte påminna mig om att väntandet var såhär drygt när jag väntade Moa men då hade jag ju inga som helst känningar överhuvudtaget innan det verkligen var dags och vi åkte in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar