Jisses

F*n vad veckan gick fort. Jobbat lite i vanlig ordning och mest somnat fort och gott på kvällarna. I onsdags var vi på fortbildnig, eller kurs eller vad det nu kallas. En människa stod och pratade om hur man ska göra och inte göra när man jobbar som personlig assistent. Det var intressant och både en och annan individ fick sig en knäpp på näsan och skruvade fint på sig där de satt i stolarna i aulan på min gamla skola Vätternskolan.
Jobbade torsdag och fredag och tog semester lördag söndag nu i helgen för att vi skulle fira kära svärmor och svägerskan som fyllt år. Ida var barnvakt åt vår lilla Moa.
Vid fyra började vi lite smått med lite förtäring av cider, öl och pastasallad och pratade mest som man brukar göra i början när alla är lagom nyktra. När alla barn åkt hem började festen på riktigt och alla gick och väntade på att brännbollen skulle gå av stapeln. Den ena var mer taggad till att vinna än den andra.
Tjejerna skulle ju bara vinna, det fanns inget annat alternativ men så var ju inte fallet. Killarna tog ledningen ganska fort eftersom vi tjejer lyckades bli utebrända rätt fort, och då när vi bytte planhalva hände det....jag klantade mig nått gruvligt, trampade snett och hade snoront i foten resten av kvällen! Men jag gav mig fasiken på att det inte gjorde så ont, drack lite mer och trodde det skulle gå över men inte då! Trots is och ett provisoriskt förband av svart sopsäck så blev de inte bättre. Efter några timmar och de flesta hade tackat för sig var de bara, jag, Tommy, M&M, J och K kvar. De andra gick hem och vi fick styra vår kos mot akuten och hoppas på att det fanns någon hjälp att få. Nu är jag ju undersköterska och har lite hum om kroppens anatomi och önskade att värken skulle ha slutat innan jag hann komma till akuten men NEJ, det var meningen att jag skulle skada mig. Efter mycket om och men kom en läkare och klämde och kände på min fot. Han sa att en provisorisk gipsskena skulle sättas och att jag fick gå hem över natten, sova med foten i högläge och komma tillbaka idag för återbesök med röntgen och annat. Så de var bara att gilla läget, jag fick bita ihop och gå hem. Sov inte alls mycket inatt, foten värkte och huvudet sprängde och illa mådde jag med givetvis. Så timmarna jag sov var inte många. Och idag var vi då tillbaka på akuten och fick komma till röntgen och efter mycket väntan fick vi veta att det bara var en rejäl stukning, en sträckning av ledbandet. Jippie, de var inte brutet, jag behövde ingen operation! Så du Jossan, nu ligger jag här hemma med foten i paket och bara tar de lugnt. Och det verkar som om jag får bli hemma från jobbet i veckan, doktorn sa att det kunde göra ont i lite mer än en vecka eftersom det var så hårt stukat.

Gårdagens kväll för övrigt var kanon, det dracks och det skålades under hela kvällen. Svärmor och svägerskan fick en himla massa fina paket och blev så nöjda och glada. Och vi andra fick en massa alkohol innanför västen så vi var med nöjda och glada. Lärde känna lite nytt folk, och det är ju alltid kul.

3 kommentarer:

Vildängel sa...

Ringa mitt i natten sådär o oroa lilla mig. Först trampa Ds in här o gjorde mig orolig över L o sen så blev de ditt ben man oroa sig för.. Men ja e glad att du kom så lindrigt undan som du gjorde.. Trist att lillan blivit sjuk nu, men vi hade de bra iaf hon o ja.. Hon e en liten ängel.. *love*

Anonym sa...

Men va fan, enligt det samtal jag fick ta del av på natten så var fotjäveln bruten, så nu står det så i min blogg. En stukning är ju inget häftigt! Nu går du och knäcker till det där så bloggen blir sanningsenlig. Å därmed basta!

Fan vad roligt det var i alla fall! Underbar kväll! Det måste vi göra om (men okej, skit i fotolyckor nästa gång..).

Tezz sa...

ajdå vilken otur med foten..

Blogg listad på Bloggtoppen.se