De va då själva....

Strax efter mitt förra inlägg så ringde mäklaren. "tänkte prata med er innan vi tar helg" sa han. Hans helg kanske blev lättare men inte fan blev min det! Husägaren är fortfarande inte nöjd med vårat bud och vill ha upp priset. Så nu för att göra historien kort vill hon att vi ska buda över oss själva eller vänta på ny budgivning. De var några som ville se huset efter annonsen igår men mäklaren ville ge oss helgen att bestämma om vi vill höja vårat bud eller stå kvar på de 950 000 som vi lagt. Inte fan vill man buda över sig själv men jag vill inte heller ha in några andra på en ny budgivning. Så nu står vi här och kliar oss i huvudet. Jag vill ha huset men hur långt törs man sträcka sig? Klarar vi en ny budgivning eller ska vi sjunka så lågt att vi höjer vårat bud? Kommer hon nöja sig med ett nytt bud om vi bestämmer oss för det eller blir hon girig och försöka få ut ännu mer? Fan, rent ut sagt, vad trist det här är. Min helg kommer inte bli som jag trodde. Vi har en hel del att vrida och vända på innan måndag då mäklaren vill ha besked. Det blir ju inte lättare av att vi har delade meningar jag och Tommy heller, om man ska köpa hus så måste man kanske vara på samma våglängd!

Annars då? Jo tack, det är väl bra...skapligt iallafall. Mina tankar flyger iväg på villospår ibland men jag försöker fånga in dem igen. En kris i tankevärden kan man säga...känslostormar. Det är grått och trist, kallt och blött. En årsdag närmar sig som jag inte vill genomlida...får ont i magen, usch!

Haha vi skulle inte fira varandra men ändå blev det lite presenter idag! Fick en gris, lite choklad (de sparar jag till nästa tjejkväll, inte onsdag för då jobbas det) och det bästa av allt...massage 30 minuter! Aaaahhh precis vad min trötta kropp behöver! Tack alla...Det är lite kul med presenter iallafall =)